Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumÀrke och pÄ sÄ sÀtt pÄverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. MÄnga företag arbetar aktivt med detta för att nÄ ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anstÀllda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna pÄ en attraktiv arbetsgivare? Vad Àr det som avgör val av arbetsgivare?Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lÀgst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan mÀn och kvinnor?.

Studiens huvudsakliga slutsats Àr att majoriteten av studenterna pÄ Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn dÄ endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta Àr för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte alltid de bÀsta. Drygt 50 % av alla mÀnniskor med funktionsnedsÀttning stÄr idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsÀttning gÄr arbetslösa i PiteÄ (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare pÄ att ha nÄgot negativa förestÀllningar till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning och det visar sig Àven att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom omrÄdet. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka förestÀllningar arbetsgivare har till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning, men Àven hur arbetsmiljön kan se ut pÄ de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsÀttningar som finns för anstÀllning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbÀttra LuleÄ kommuns anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse och dÀrmed göra LuleÄ kommun till en bÀttre arbetsgivare. Genom anvÀndandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkÀter söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsstÀllelse och om sÄ vilka faktorer beror det pÄ? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsstÀllelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsstÀllelse, men att de önskade mer feedback frÄn ledarna. Det framkom Àven att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbÀttras.

Det Àr mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som stÄr utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sÀtt att integreras i det svenska samhÀllet Àr att göra praktik. Det finns mÄnga olika aktörer som arbetar med att hjÀlpa mÀnniskor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlÀtta invandrade individers integration pÄ arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gÀllande praktik i arbetslivet för praktikanter med utlÀndsk bakgrund och sprÄksvÄrigheter.

Bakgrund: En bransch dÀr det i nulÀget syns ett ökat behov av personal Àr förskoleverksamheten, vilket bland annat beror pÄ pensionsavgÄngar. Det Àr dock idag inte lika mÄnga som utbildar sig till förskollÀrare med konsekvensen att det rÄder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har ocksÄ medfört att det rÄder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det Àr betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, dÄ de sökande kan stÀlla högre krav pÄ bÄde arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltsÄ fler lediga jobb Àn det finns förskollÀrare.Syfte: Syftet Àr att skapa kunskap om och förstÄelse kring hur förskollÀrarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de vÀrderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Idag pratas det om social kompetens i alla möjliga sammanhang och framförallt i rekryteringssammanhang. Trots det sÄ finns det ingen allmÀngiltig definition. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om arbetsgivare och arbetssökande har samma definitioner av begreppet och hur arbetsgivare vÀrderar kompetensen i förhÄllande till formella meriter. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med att rekrytera personal till sin organisation samt en enkÀtundersökning med 25 arbetssökande personer genomförts. Resultaten av undersökningen visar att det inte finns nÄgon allmÀngiltig definition men att arbetsgivare trots det i vissa fall lÀgger stor vikt vid den sökandes sociala kompetens.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anstÀllt personer med funktionshinder, jÀmfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex mÄnader och under sex mÄnader, samt om arbetsgivarens attityd har pÄverkat lÀngden pÄ praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anstÀllt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anstÀllde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansÄg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anstÀlla personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde dÀremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera vÀl utifrÄn alla faktorer som Àr viktiga pÄ arbetsplatsen.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.